likebieber.blogg.se

Första veckan gick snabbt, det var redan fredag. Candice färgade sitt hår, det var en stor chock att se henne med blont-brunt hår men hon passade i det. Hon sade aldrig att hon skulle färga det, hon ville överraska mig och Remy. Det visade sig att Remy hade dejtat Justin i ungefär 3 år, dem gjorde slut när Remy hade sex med en annan kille på en fest. Justin fick reda på det och han gjorde slut direkt. Det verkade som att Justin inte var en vampyr. Jag borde träna mer på att se vem som är vad.

"Hey Blazie! Ser snygg ut idag!" Jag vände mig om för att se vem som hade pratat, det var Lion Ace. Lion Ace var skolans snygging, alla ville ha honom. Det fanns många snygga killar på den här skolan men Lion var kapten för hockeylaget och var skolans populäraste kille. Därför var han personen som alla ville ha.
"Du med Lion, du med!" Jag log mot honom innan jag gick till Candice som stod och väntade på mig vid mitt skåp.
"Hej Candy!"
"Hej Blaz! Det här är tredje gången Lion har pratat med dig! Han pratar aldrig med tjejer som inte öppnar benen för honom." sade Candice och kollade på Lion som stod med några tjejer vid hans skåp.
"Ja, jag vet inte riktigt varför han pratar med mig." svarade jag.
"Han kanske gillar dig!"
"Det tror jag inte! Av det jag har hört om Lion Ace är att han bara vill ligga med alla som öppnar benen för honom. Han vill säkert vara få mig i säng." sade jag.
"Ja...det låter som Lion."
"Men nu tycker jag att vi ska käka lunch!" sade jag och log. Candice nickade och vi började gå mot matsalen.

Remy hade försvunnit sedan första lektionen och vi visste inte vart hon var. Candice har ringt henne flera gånger men hon svarade inte. Jag och Candice började bli riktigt oroliga för henne.
"Tänk om någon har kidnappat henne! Tänk om någon våldtar henne!"
"Candice."
"Herregud! Tänk om hon är död!
"Candice."
"Tänk om någon har våldtagit henne, torterat henne och mördat henne!"
"Candice! Sluta nu! Det hjälper inte riktigt när du säger sådana saker!" sade jag och kollade menande på henne.
"Förlåt. Du har rätt! Jag ska skärpa mig." sade Candice och suckade.
"Vet du vart hon kan vara?" frågade jag.
"Jag vet inte. Hon kan vara i någon killes säng, hon kanske började må dåligt eller så har hon blivit kidnappad och vå..." Jag kollade menande på henne, Candice slutade prata och viskade "Förlåt".
"Okej, hur ska vi hitta henne?" frågade jag.
"Vi skulle kunna fråga Derek, hennes nuvarande "kille". Han kanske vet vart hon är." sade Candice eftertänksamt.
"Och vart kan vi hitta honom?" frågade jag och lade armarna i kors.
"Han brukar hänga med det populära killgänget." svarade Candice och vände blicken mot taket.
"Och vilka är det?" frågade jag och log. Jag hade en stor misstänksamhet att Edward hörde till "killgänget".
"Ehm, det är Lion, Ryan, Justin, Dylan och...Edward" Candice rodnade när hon sade Edwards namn. Jag log mot henne.
"Du är så kär i honom, eller hur?"
Hon nickade bara och log mot mig.
"Okej, så ska vi fråga dem? frågade jag.
"Ja, dem har hockeyträning nu. Så vi får gå dit." svarade hon.

Hockeyarenan låg bara på andra sidan gatan från skolan. Killarna åkte med full fart över hela planen. De var väldigt duktiga. Det var ganska kallt i arenan så vi ville fråga snabbt. Jag och Candice gick nedför trapporna som ledde ner till hockeyrinken.
"Hey! Vad gör ni här?"
Jag hoppade skrämt till och vände mig om för att se en man med svarta kläder och rakat huvud. Jag antog att det var tränaren.
"Hejsan! Ehm vi skulle bara fråga Derek om han vet vart våran vän är." sade jag log.
"Gör det snabbt! DEREK!" Han pekade på oss innan han vände sig om för att prata med några hockeyspelare. En kille, som jag antog var Derek, åkte mot oss och stannade vid sargen. Man såg honom inte så bra genom hjälmen, men han hade svart hår.
"Hej Derek! Vi undrar om du vet vart Remy är?" frågade Candice och såg på honom.
"Ja, hon åkte hem. Men jag vet inte varför." sade han och vände blicken mot mig innan han kollade tillbaka mot Candice.
"Okej, tack så mycket! Du kan fortsätta spela nu." sade Candice och log mot honom. Han lyfte handen mot oss innan han vände sig om och tog fart mot sina kompisar.
"Ja, då vet vi vart hon är iallafall." sade jag och log mot Candice.
"Ja! Gud, nu mår jag mycket bättre när jag vet vart hon är! Så att hon inte är kidnappad eller nått!" sade Candice och log stort. Jag skakade på huvudet åt henne innan vi gick tillbaka till skolan, våran sista lektion började om en kvart.